Varje år under det nya millenniet har Château Haut-Bailly levererat ett av de bästa vinerna i hela Bordeaux tack vare ett gnistrande samarbete mellan vinmakaren Gabriel Vialard och Véronique Sanders Van Beck, som gled in i rollen som General Manager kort efter att hennes familj pga. till arvstvister valde att sälja slottet till den amerikanske bankiren Robert Wilmers 1998.

Slottet blev mer än en investering för först Robert Wilmers och senare, efter hans död 2017, för hans son Chriss Wilmers, och avsevärda (oavslöjade) summor har därför flugit Château Haut-Baillys väg under hela det nya millenniet, vilket har inneburit att château, om inte match så, knackar i alla fall våldsamt på dörren till Château Haut-Brion när det kommer till att producera den ultimata upplevelsen i appellationen Péssac-Léognan och bland Cru Classé-vinerna i Graves.

Det gäller även detta 2019, som var det sista vinet från den inte så gamla Chais. Den är helt enkelt så delikat och vältrimmad att det för ett ögonblick kan vara svårt att förstå att Chriss Wilmers har funnit det nödvändigt att investera en miljon i en ny underjordisk toppmodern Chais.

Vinet produceras på frukt från 33 ha. runt slottet som är mer eller mindre identiska med de ursprungliga och den stora och utmärkande specialiteten är 4 ha. precis framför slottet med gamla och till och med mycket gamla vinrankor. Vinstockar som står i en kaotisk plantering som ett kärleksfullt minne av Alcide Bellot des Minieres, som köpte slottet 1872 och sedan under Phylloxera-epidemin valde att försvara sina vinstockar med blandningar av koppar och tvål löst i vatten istället för att plantera om på resistenta amerikanska rötter. Upp till hälften av vinstockarna, som förutom Cabernet och Merlot även omfattar Carmenère och Malbec, har alltså dokumenterats planterats före 1907 och frukten härifrån plockas nu allt eftersom den mognar och vinifieras separat innan den används som specialkrydda för Le Grand Vin.